Vaginism: när det tar stopp och vad som hjälper

Vad är vaginism?

Vaginism betyder slidkramp. Musklerna i bäckenbotten, kring den yttre delen av slidan, drar ihop sig ofrivilligt när något ska föras in, till exempel en penis, ett finger, en tampong eller ett instrument vid en gynundersökning. Ibland räcker det att tänka på det (1177).

Ordet kramp stämmer inte alltid. I en kanadensisk studie från 2004 med 87 kvinnor skilde mätningar av kramp och smärta inte kvinnorna med vaginism från dem som hade ont i slidöppningen vid samlag, det som i dag kallas provocerad vulvodyni. Det som skilde var att bäckenbotten var mer spänd, och att kvinnorna med vaginism oftare skyddade sig och drog sig undan vid undersökningen. Forskarna menar att vaginism är ett samspel mellan smärta, rädsla för smärta, spänd bäckenbotten och undvikande.

För en del har slidan alltid känts trång och spänd. Andra får vaginism efter något som gjorde ont eller var obehagligt (1177).

Hur vanligt är det?

Ingen vet säkert, bland annat för att vaginism och annan smärta i underlivet går in i varandra (Internetmedicin). En Cochrane-översikt beskriver vaginism som ett av de vanligare sexuella besvären hos kvinnor.

Hur känns vaginism?

Slidan kan kännas trång eller helt stängd, som om det tar stopp, trots att du är upphetsad. Ibland går det att föra in något, men det gör ont medan det pågår eller efteråt (1177).

Vaginism betyder inte att lusten saknas. I en kanadensisk enkätstudie med 152 kvinnor uppgav de med livslång vaginism mer lust och mindre problem att bli fuktiga än de med livslång samlagssmärta. Däremot hade de ett snävare sexliv och fler tankar om att tappa kontrollen över kroppen vid penetration.

Vaginism eller ont i slidöppningen?

Vaginism kan vara svår att skilja från provocerad vulvodyni, som tidigare kallades vestibulit. Där är det slemhinnan i slidöppningen som gör ont, ofta brännande och ibland upp till ett par dygn efteråt. Vid vaginism är det musklerna som stänger. Det går att ha båda samtidigt (1177). Andra orsaker till smärta vid sex finns i artikeln om ont vid samlag.

Varför får man vaginism?

Vaginism kan bero på många olika saker. Enligt 1177 kan den komma efter något som gjorde ont eller var obehagligt, till exempel:

• sex som gjorde ont
• sex när du hade en irritation eller svampinfektion i underlivet
• en skrämmande eller smärtsam undersökning av underlivet
• sex när du egentligen inte ville
• våldtäkt eller sexuella övergrepp.

Men du behöver inte ha varit med om något särskilt. Rädsla för att det ska göra ont kan räcka, även om det aldrig har gjort ont förut (UMO).

Kroppen skyddar sig

Kroppen kan minnas att något har gjort ont och spänner då musklerna som ett skydd (UMO). Spänningen gör i sin tur ont, och smärtan får musklerna att dra ihop sig ännu mer (Internetmedicin). I kursen Smärta och sex beskriver jag det så här:

”Oron för att det ska göra ont kommer före närheten. Kroppen skyddar sig, och smärtan blir lätt en ond cirkel.”

I en nederländsk studie hade kvinnor med livslång vaginism fler katastroftankar om smärta än kvinnor med samlagssmärta och kvinnor utan besvär. Katastroftankar är tankar som fastnar i hur ont det ska göra. Som jag skriver i ett av mina svar kan kroppen reagera långt innan man själv hinner förstå varför.

Om du har varit utsatt för övergrepp

En översikt av 14 studier visar ett samband mellan vaginism och tidigare sexuella och känslomässiga övergrepp. Det betyder inte att övergrepp ligger bakom hos alla. Forskarna menar att det bör tas upp i behandlingen, och du bestämmer själv vad du vill berätta. Kvinnofridslinjen svarar dygnet runt på 116 016, gratis och anonymt.

Är min slida för liten?

Oro för att slidan är för liten kan bidra till vaginism (Netdoktor). Att det tar stopp kan också ha andra orsaker än vaginism, till exempel en medfödd flik av slemhinna vid slidöppningen. En sådan flik kan tas bort med en operation (1177).

Hur behandlas vaginism?

Behandlingen består av samtal och övningar. Du lär dig att slappna av och så småningom föra in något i slidan utan att det gör ont och utan att bli rädd. Din partner kan vara med om du vill, och ibland behövs medicinsk behandling (1177), till exempel mot svampinfektion eller torra slemhinnor (Netdoktor). En översikt från 2026 drar slutsatsen att det verkar fungera bäst när samtal och kroppslig behandling kombineras, men studierna mätte på olika sätt, så jämförelsen är osäker.

Samtal och KBT

I kognitiv beteendeterapi, KBT, arbetar man med hur smärtan hänger ihop med rädsla och ångest (Netdoktor).

På Universitetssjukhuset i Linköping följde forskare upp 59 kvinnor som hade fått KBT för vaginism, i genomsnitt 14 samtal. Drygt tre år senare svarade 44 av dem, och 81 procent av dem hade haft samlag (studien publicerades 2010). Sex av tio skattade sin förmåga att ha samlag utan smärta till minst 6 av 10, men bara 6 procent hade helt smärtfria samlag.

Fysioterapi för bäckenbotten

Du kan bli hänvisad till en fysioterapeut som är specialiserad på bäckenbotten (1177). Där lär du dig att känna musklerna, styra dem och slappna av, och att bli mindre rädd för att något ska föras in. Enligt Internetmedicin tar behandlingen ofta lång tid, ungefär 9–12 månader.

Gradvis träning med fingrar eller stavar

En central del är att steg för steg vänja kroppen vid att något förs in. Först kanske ett finger, sedan stavar, även kallade dilatatorer, i ökande storlek. Du börjar med en liten stav, styr själv tempot och trycket och går vidare när det går lättare (Internetmedicin). I kursen Smärta och sex kallar jag det stavträning, och jag beskriver det som ett möjligt och valfritt hjälpmedel när det är lämpligt för dig.

Forskningen är tunn. En Cochrane-översikt från 2012 hittade bara fyra små studier med användbara data och manade till försiktighet. I en nederländsk studie lottades 70 kvinnor som aldrig hade kunnat ha samlag till behandling eller väntetid. De som fick behandling övade själva på att föra in något i slidan, med partnern och en kvinnlig terapeut i rummet, under högst tre pass på två timmar under en vecka, följt av två uppföljande besök. Efter tolv veckor hade 31 av 35 haft samlag, jämfört med 4 av 35 i väntegruppen. Förbättringen hängde ihop med att tankarna om penetration förändrades, framför allt tanken att det skulle göra väldigt ont.

Bedövning är ingen genväg

Bedövande salva ska inte användas för att kunna ha slidsamlag, skriver 1177 om smärta i slidöppningen.

Vad kan jag göra själv?

Två regler gäller hela tiden: för bara in något när du själv vill, och bara när det inte gör ont (1177).

1. Titta. Lägg en spegel på golvet och sätt dig på huk över den (1177).
2. Beröring utan mål. Smeka dig själv i lugn och ro, gärna med glidmedel eller olja (1177). Gör det gärna varje dag, så vänjer sig nerverna vid beröring (Internetmedicin).
3. Knip och släpp. Knip så länge du orkar och släpp sedan. Känn skillnaden mellan spänd och avslappnad (1177). Målet är att kunna slappna av, och gör det ont ska du sluta.
4. Krysta. Tryck lätt neråt med magmusklerna när du andas ut. Det vidgar slidöppningen (1177).
5. Ett finger, en bit i taget. När du är avslappnad kan du prova att föra in ett finger, om det känns bra (1177).

Blir du rädd eller får ont, stanna och gå tillbaka till det som kändes bra. I min kurs heter en del ”När smärta uppstår: stanna, mjukna, vänta”.

Om tampongen inte går in: ta lite olja runt slidöppningen och för in tampongen när du andas ut och slappnar av. När du tar ut den, krysta samtidigt som du drar (1177).

Kommer du inte framåt, kontakta vården (1177). Det är inget misslyckande.

Jag vågar inte gå på gynundersökning. Hur gör jag?

Undersökningen är ett viktigt första steg, och den kan göras försiktigt så att det inte gör ont (1177). Det här kan hjälpa:

• Berätta hur du känner. Det brukar kännas bättre då (1177).
• Be att få undersökningen visad och förklarad innan den börjar. Gynstolen kan ställas in så att du halvsitter (1177).
• Ta med någon du litar på (UMO).
• Du bestämmer när ni börjar och kan när som helst be om paus eller be att undersökningen avbryts (UMO, 1177).

Självprov för HPV

Beroende på region kan du få ta provet för HPV själv hemma. Det räcker att provpinnen kommer några centimeter in, och självprovet hittar HPV lika säkert som ett prov hos barnmorskan (1177). Det visar inte om du har cellförändringar, så följ mottagningens instruktioner om du behöver lämna fler prover. Är det mycket obehagligt för dig att lämna prov kan du be om råd hos mottagningen som skickade kallelsen (1177).

Kan man ha sex om man har vaginism?

Ja. Ni kan ha munsex, smeksex eller annat sex där inget förs in i slidan (1177). På sidan om mig skriver jag att ett positivt sexliv inte behöver innehålla vare sig samlag eller partner.

Prata hellre om hur det känns än låtsas att allt är bra (1177). I kursen Smärta och sex beskriver jag hur närheten lätt blir laddad: du undviker beröring, säger ja fast du menar nej, eller vet inte hur du ska prata om det med en partner. Att närma sig penetration igen gör du om du vill, inte för att du måste.

Till dig som är partner

• Låt din partner bestämma när och hur ni har sex, så länge det känns bra för dig också. Sluta direkt om det gör ont (UMO).
• Tillfredsställ din partner utan att föra in något i slidan (1177), och visa att du tycker om hen oavsett om ni har sex eller inte (UMO).
• Följ med på vårdbesök om din partner vill, och var med i övningarna om det passar er båda (1177).

Kan jag bli gravid om jag har vaginism?

Ja. Kan ni inte ha samlag kan ni få lära er att göra en insemination hemma. Det går oftast bra att föda vaginalt även om du har eller har haft vaginism. Under graviditeten kan barnmorskan remittera dig till en fysioterapeut som lär dig att slappna av i bäckenbotten inför förlossningen (1177).

En forskningsöversikt från 2025 med drygt 2 200 kvinnor med vaginism eller vulvodyni visar att de oftare födde med kejsarsnitt (40 jämfört med 30 procent), och att kejsarsnitten oftare var planerade och gjorda på egen begäran. Översikten visar ett samband, men inte att behandling före graviditeten minskar antalet kejsarsnitt. Vill du bli gravid kan du ta upp dina besvär och dina önskemål med barnmorskan i god tid.

Så kan en sexolog hjälpa

Sexuell smärta är ett av de områden jag arbetar med. Eftersom jag också är legitimerad sjuksköterska och legitimerad barnmorska kan jag se på besvären ur ett medicinskt perspektiv och hänvisa vidare vid behov. Jag har arbetat ungefär 14 år på mödravårdscentral och ungefär 3 år på förlossningen.

Vid första besöket berättar du, eller ni, fritt om vad du vill ha hjälp med. Jag ställer enstaka frågor, men du styr samtalet. Vid andra besöket kartlägger vi situationen och formar en plan. Sedan arbetar du med övningar hemma mellan besöken. Så går samtalen till.

Samtalen sker online: 1 200 kr per timme enskilt och 1 600 kr för 1,5 timme som par. Med remiss från läkare tar jag emot på sexologmottagningen på Barnmorskemottagningen Jägersrohälsan i Malmö, för 200 kr per person och besök. Frikort gäller. Så fungerar det med remiss.

Det första samtalet är kort och kostnadsfritt. Där tar vi reda på vad som passar dig bäst. Boka ett kostnadsfritt samtal.

Det finns också kursen Smärta och sex, ett individuellt behandlingsprogram med valfri stavträning. Individuella behandlingssamtal med mig ingår alltid. Jag rekommenderar en gynekologisk kontroll före kursstart. Programmet ersätter inte en gynekologisk undersökning.